Hem      Aktuellt      Referat/artiklar etc      Länkar / Andra media     Zitzerrepubliken    

Referat från våra arrangemang

Medlemskap i NATO – säkerhet eller säkerhetsrisk - Ingela Mårtensson 9 sep 2023

I osäkerhetens tid - Konsekvenserna av en alltmer militariserad säkerhetssyn - Gudrun Schyman 8 mars 2023

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Tal av Ingela Mårtensson

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Årets pristagare Karin Utas-Carlsson

Kalla kriget mot Kina måste upphöra - Docent Jan Öberg föreläste 24 mars 2022

Kvinnorna, klimatet och militärens ansvar - Internationella kvinnodagen 8 mars 2022 - Agneta Norberg

Aniara vårt blågröna rymdskepp Jorden - Stefan Edman och Tomas von Brömssen 16 nov 2021

Fred på jorden och fred med jorden - Gudrun Schyman 4 nov 2021

Efter Coronan fortsatt hot mot klimatet - Jörgen Johansen 21 okt 2021

Har vi råd att tvivla på hotet mot klimatet? - Hans Linderholm 7 okt 2021

Planetärt nödläge och militära illusioner - Jan Öberg 14 okt 2020

OMSTÄLLNING I KLIMATKRISENS SKUGGA - Gunilla Almered Olsson 30 sept 2020

DEN EVIGA KRISEN – om ekonomi och genus i förvandling - Agneta Stark 5 mars 2020

Klimatmanifestation vid kommunhuset i Henån - den 25 september 2020

Hur ser framtidens fred ut? - Jan Öberg den 30 maj 2020

Den representativa demokratins kris - Hans Abrahamsson 27 februari 2020

The New World Rises in the East and... - Jan Öberg 17 maj 2020

Stellan Vinthagen - FOLKRÖRELSER FÖR EN NY HUMANISM 29 jan 2020

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare Jörgen Johansen 30 nov 2019

Stefan Edman - KLIMATKAMPEN – en rättvisefråga? -13 nov. 2019

Pella Thiel - Naturens rättigheter - en ny relation med jorden - 31 okt 2019

Jörgen Johansen - VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid. 16 okt 2019

Gudrun Schyman - Jorden vi ärvde och lunden den gröna - 3 okt 2019

Jan Hjärpe - DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI? - Ägs folkmakt av alla eller bara av några få? 4 april 2019

Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019

Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019

Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019

Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019

Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018

Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018

Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018

SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018

Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018

Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018

Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018

Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018

Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018

Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018

Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018

Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018

Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017

DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet - för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017

Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017

VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017

MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017

DET ÄR NOG NU - TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017

ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017

Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017

Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017

Kvinnor på jorden - strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017

Kärnvapenpolitiken förvärras - men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017

Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017

Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016

Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016

Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016

Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016

Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien - Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016

Maud Eduards föreläste om SÄKERHET - HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016

Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016

Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur - från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016

NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016

Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016

Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015

Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015

Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015

Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015

Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015

Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015

Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015

Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015

ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015

Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?

Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.

Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"

Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.

Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.

Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.

Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014

Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014

"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014

Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014

Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014

Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014

Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014

Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014

Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien

Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013

Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013

Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013

Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013

Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013

Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013

Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"

Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"

Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013

Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"

Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013

Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"

"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke

Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013

Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"

Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"

Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.

Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"

Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012

Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.

Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011

Från militär avskräckning till gemensam säkerhet

Ett bidrag till fredsundervisning

Talmanus av årets mottagare av Folkets Fredspris:

Karin Utas Carlsson, 3 dec 2022, Stocken, Orust

Dagens situation är så alarmerande att vi måste göra allt vi kan för att få slut på krigen. Det finns nio kärnvapenstater och två av dessa står emot varandra i kriget i Ukraina. Det kan eskalera till ett kärnvapenkrig, något som är helt möjligt när vapnen nu moderniserats och man helt respektlöst börjat tala om ”små kärnvapen”, trots att de kan vara betydligt starkare än Hiroshimabomben.

Tröskeln till användning har sänkts och vi är alla gisslan i detta drama. Det är inte längre i retoriken uteslutet att använda kärnvapen först, ”first use”. Tabut har rivits ner. Kärnvapenhotet ligger som en skugga över Ukrainakriget både så att det kan vara bidragande orsak till kriget – genom Rysslands rädsla för att få amerikanska kärnvapen inpå sina gränser – och till att faktiskt risken för kärnvapenkrig ökar på grund av kriget. Ukraina har nära samarbete med USA och Nato, moderna vapen forslas i stor mängd till Ukraina. Finland och Sverige ansöker om medlemskap i kärnvapenalliansen Nato och släpper därför den sista gnuttan av neutralitet. Ryssland, som från -90-talet känt sig alltmer trängt av Natos expansion inpå sina gränser, har efter Sovjetunionens upplösning återhämtat sig och satt ned foten genom att anfalla Ukraina.

Således, militär avskräckning fungerar inte, och innehav av och hot med kärnvapen håller inte krigen borta. Vi måste tänka nytt, för om vi inte gör det blir vi förr eller senare offer för vår hybris. Och då tänker jag på teknologins oerhörda utveckling där den tycks ha tagit makten över människan. Vi har hört det förr men det är ändå lika sant: Genom misstag eller medveten eller oavsiktlig upptrappning kan Bomben bringas att detonera och eskalering följa där vi förstör allt. DÄRFÖR måste vi besinna oss, tänka nytt och få stopp på krigen. Det satsas enorma resurser på militären, resurser som behövs för den nödvändiga omställningen av samhället för att stoppa den globala uppvärmningen, men det är en annan historia

Det talas om kollektiv säkerhet tillsammans med andra, dvs med kompisar MOT en fiende, dvs Ryssland – eller Kina, eller…. Att vår säkerhet ökar när vi söker fiender och sprider dödliga vapen över världen tror jag naturligtvis inte på. Vi måste komma tillbaka till Palmes begrepp Gemensam säkerhet, säkerhet genom att ingen är säker utan att alla är säkra, något Ryssland efterfrågade så sent som några veckor innan invasionen i Ukraina. Utrikesminister Lovrov mötte bara förödmjukelse när han i brev till utrikesministrarna i EU bad om svar enskilt. Hade det tänkande jag föreslår här varit förhärskande skulle det inte gått som det sedan gick. För att rädda människor och natur är det nödvändigt att tillämpa kunskaper i och om konflikter och hantering av konflikter

Mina läromästare är John W. Burton och Johan Galtung, tydligast Burton, en australiensk chef för UD som i London 1964 grundade centret för konfliktanalys. Han ses som far till Human needs theory. Han visade att mänskliga behov måste tillgodoses för att förebygga och undvika våld och upptrappning av våld, att avskräckning inte fungerar och att det finns stora likheter mellan konflikter lokalt och globalt. För mig ligger begreppen gemensam säkerhet och mänsklig säkerhet väldigt nära varandra. Utgångspunkten är att människors grundläggande behov behöver tillgodoses och att våld då förebyggs. Våld ses i enlighet med Galtung som fysiskt och psykiskt, strukturellt och kulturellt.

Burton skilde mellan alternativ A som står för det traditionella sättet att tänka (kallad ”realpolitik”, ofta maktspel) och alternativ B för ett ickevåldsligt/fredligt sätt. Jag har i avhandlingsarbetet talat om behovet av paradigmskifte därför att det handlar om något radikalt annorlunda.

Låt rättesnöret vara FN-stadgans Fred med fredliga medel.

Burton sa: ”När man förnekar den traditionella föreställningen att människans natur är socialt formbar och tar till sig att vissa mänskliga behov kommer att försöka tillgodoses oberoende av omständigheter och konsekvenser, kommer man att inse konflikters natur, hur de ska förebyggas, hanteras och lösas. Teorin om avskräckning, basen för konflikthantering lokalt och internationellt, undermineras därför att avskräckning inte kan avskräcka i situationer där mänskliga behov inte tillgodoses.”

Låt oss börja med att se litet på våra mänskliga behov och sedan på upptrappningens mekanismer. (Powerpoint). Dessa kan skrivas på litet olika sätt. Galtung har fört dem samman i grupper.

  • Kroppsliga behov: Mat, dryck, sömn, vila, lagom temperatur, rörelse

  • Trygghet och säkerhet

  • Kärlek och tillgivenhet

  • Känsla av eget värde, identitet

  • Tillhörighet till gruppen

  • Mening och förståelse

  • Delaktighet

  • Rättvisa

Alla behov utom de under första punkten är psykosociala till sin natur. Det intressanta med dem är att de inte är begränsade, det vill säga ju mer man ger desto mer kan man få. Kakan kan ökas. De ger utrymmer för långsiktig konfliktlösning, vinna – vinna i stället för vinna-förlora. Kruxet vid konfliktlösning är att söka efter underliggande behov och skilja sådana från medel att tillgodose dem. Parter brukar börja med att uttrycka det de vill ha, inte varför de vill ha det och behoven under. Marshall Rosenberg har sagt att om människor väl kommit fram till vad de underliggande behoven är kan han lätt hjälpa dem att lösa problemet.

Definition. Det finns många definitioner av konflikt. Ett sätt är att se det som att parternas behov krockar, den enas kan inte tillfredsställas utan att den andras kommer i kläm. Eller känslan är för åtminstone ena parten negativ. Barn vet: de är osams. Då har det gått från enkel oenighet till något jobbigt. Det finns en poäng med att ha en bred definition av konflikt eftersom man då snabbare kan ta tag i den och förebygga destruktiv utveckling.

Upptrappning av konflikter visar stora likheter mellan lokal och global nivå

Låt oss se dynamiken i upptrappning och reflektera en stund över exempel från privata konflikter och från de på global nivå:

Det börjar ofta med personifiering genom att minst en av parterna går från sakfrågan till skuldbeläggning. Först kan det vara bara i tanken. Tilliten får sig en törn och trasas alltmer sönder då konflikten trappas upp. Negativa förväntningar. Den andra svarar med motangrepp, skuldbeläggning.

Konflikten växer dels genom att flera människor och kanske grupper dras in i den, dels genom att antalet konfliktområden ökar. Negativa känslor ökar liksom negativa förväntningar, föreställningar och tolkningar.

Man slutar tala med varandra. Kontakten bryts. Man minns gamla oförrätter. Principer står på spel. Man skapar en bild av fienden och det blir allt större avstånd mellan parterna – polarisering. Man tänker i hämnd och handlar därefter. Man minns det hemska Allianser bildas, och detta sker ofta i ett tidigt skede – eller finns från början.

När som helst kan nedtrappning ske men det blir allt svårare eftersom tilliten skadats. God konflikthantering handlar om att snabbt gå in med motåtgärder, att stoppa upp.

Jämförelse mellan maktparadigmet (alternativ A) och det framväxande paradigmet (alternativ B)

Maktparadigmet

Det framväxande paradigmet

Konflikt

Konflikter är av ondo och ska undvikas.

Snäv definition av konflikt. Våld kan ses som enbart fysiskt våld. Ibland avses bara väpnad konflikt.

Konflikter är i sig vare sig onda eller goda men nödvändiga för utveckling och växt.

Bred definition av konflikt ger ökad handlingsberedskap. Det är hanteringen av konflikten som avgör utgången

Analysenhet

Nationer, regioner, institutioner är i fokus.

Konflikter på global och lokal nivå är väsensskilda.

De hanteras olika.

Individers grundläggande behov är i centrum. Gäller också gruppers behov. De består av individer som påverkas av gruppen, ledare, media m m.

Konflikter på global och lokal nivå har stora likheter.

De hanteras bäst enligt samma principer.

Avskräckning

Avskräckning, hot och tvång används för att nå mål.

Detta är centralt i maktpolitik och alla länders försvarspolitik. Som en följd sker upptrappning av konflikten.

Avskräckning, hot och tvång fungerar inte eftersom det väcker motstånd och minskar tillit.

Skulle tänkandet enligt alternativ B bli förhärskande i säkerhetspolitiken skulle det få enorma konsekvenser. Kärnvapen­avskräcknings­tanken skulle skrotas!

Orsak till konflikt

Orsaker till konflikt är brist på resurser och staters, gruppers, människors aggressivitet.

Orsaker till konflikter är att människor känner sina grundläggande behov hotade. Detta är avgörande för hur konflikter hanteras och upptrappning undviks.

Fokus

Fokus läggs på sakfrågor och positioner utan att underliggande tänkesätt, känslor, behov tas med.

Underliggande värderingar, behov och känslor – särskilt rädslor och självbild/identitet beaktas. Därför är analysen av situationen viktig.

Synen på parterna

Den andra parten är motståndare, kanske fiende.

Den andra parten är medarbetare i att lösa konflikten/problemet

Ansvaret

Ansvaret är den andra partens.

Ansvaret är gemensamt. Gemensam problemlösning söks.

Kontakten

Kontakten tillåts brytas. Att bryta kontakten används ofta som påtryckningsmedel. T ex sanktioner, blockader.

Kontakten upprätthålls för problemlösning.

Parternas olika perspektiv undersöks. Konflikt­lösning.

Det egna perspektivet är i fokus.

Man går snabbt på lösningar utifrån egna tankar och behov

Fiender utses – och är utsedda – långt i förväg

Tankar i rätt och fel, ond och god.

Lösningar tillåts vara kortsiktiga, tillfälliga. Konflikter kan ”regleras”.

Alla parters perspektiv undersöks och tas i beaktande.

Tid och kraft läggs på analysen av problemet och orsakerna till det.

Man tänker inte i fiender utan skiljer sak och person

Lösningar ska vara långsiktigt hållbara.

Mål

Målet är att vinna konflikten. Utfallet är av typ vinna-förlora (det den ena vinner förlorar den andra) eftersom det är brist på resurser.

Utgångspunkten är egna behov och önskemål, och analysen ser till det egna perspektivet.

Målet är att alla parters behov tillfredsställs. Vinna-vinna. Resurser kan fås att öka. Möjligheten ligger i icke-materiella behov. Båda parter kan samtidigt få behov tillgodosedda, t ex säkerhet, god självkänsla, autonomi och förståelse.

Makt

Utfallet baseras på makt.

Makt över

Makt används för att tillfredsställa egna behov.

Följden blir maktspel och maktkamp. Resultat: upptrappning vilket leder till mer av samma metoder.

Vinna-förlora leder lätt till förlora-förlora, särskilt på sikt.

Utfallet baseras på objektiva kriterier såsom lagar, normer.

Makt till…

Makt med (den andre)

Makt över en själv (Gandhi)

Nå mål som tillfredsställer alla parter och är långsiktigt hållbara.

Maktspel undviks. Ickevåldsliga metoder används för att skapa fred.

Vinna-vinna.

Tillit och förtroende skapas.

Auktoritet

Auktoritet. Hierarkisk struktur där makten kommer uppifrån.

Auktoriteten vilar på värderingar som knyts till relationer där de styrande är beroende av de styrda. Det är ett nerifrån-upp-perspektiv.

Ingen är helt maktlös eftersom det finns en ömsesidighet, ett beroende åt båda hållen.

Det här sättet att tänka skiljer sig helt från dagens rapportering i massmedia och sådant de flesta aktörer uttrycker. De misstänkliggör den som ger motsatt parts perspektiv (t ex fredsrörelsen som försöker skapa balans genom att visa på den andra sidans tänkesätt, känslor och behov). Det ser vi vanligen när det gäller Ryssland, Syrien eller Nordkorea, numera även Kina. Ukrainakriget har satt detta på sin spets med kraftig polarisering. Den andra sidans perspektiv ses som ”propaganda” medan den egna sidans ensidiga rapportering upplevs som det normala. Detta är ett stort problem som skulle kunna minskas om god konflikthantering blev allmän kunskap.

Fördelar med att se till likheter mellan lokal och global nivå

Maktparadigmets företrädare skiljer noga mellan lokal och global nivå. Alternativ B:s tänkesätt leder tvärtom till att likheter betonas. Det är en följd av att man där ser till människors behov och undviker maktspel genom att lösa problem gemensamt med den andra parten och skiljer mellan person och sak/problem.

Empowerment – att få och ge kraft

När man ser likheterna mellan nivåerna kan man lättare se hur man själv som individ kan påverka. Man kan få och ge kraft till förändring, se möjligheterna att främja fred och lösa konflikter konstruktivt. Man finner sitt fredsarbete där man är, gräver där man står, och upptäcker att allt hänger samman på ett intressant och givande sätt. Vi kan, som ickevåldsteorin förespråkar, leva det liv man vill se i framtiden, leva freden. Det kan göras på alla nivåer, lokalt och globalt, för en mindre våldsam värld, t ex med krav och opinionsbildning påverka makten och med sitt förhållningssätt stödja andra i deras fredliga kamp.

Kunskapsbank

När det gäller att förstå och lösa konflikter kan vi dra nytta av den kunskapsbank som beteendevetenskaperna har utvecklat och praktiserat under många år. Vi måste gemensamt förmå media och politiker att sätta sig in i och tillämpa den djupa kunskap om konflikters orsaker, dynamik och hantering som beteendevetenskaperna har tillägnat sig. I enlighet med alternativ B fungerar samma principer på båda nivåerna. Därför finns en stor potential i att utnyttja teoretisk och praktisk kunskap från den lokala nivån för att lösa konflikter och främja fred på global nivå.

Pedagogisk utmaning

Jag hoppas att min jämförelse mellan de två tänkesätten visat på att mänskligheten behöver utbildning och träning i konfliktkunskap så att våld av alla slag kan komma att minska och att erfarenheter från den lokala nivån har potential att förändra säkerhets- och utrikespolitiken. Världen befinner sig idag i en farlig situation, så som jag har beskrivit ovan. Människans hela existens hotas. Det traditionella maktparadigmet, förhärskande i säkerhetspolitiken, måste förändras till att bygga mänsklig säkerhet med utgångspunkt från mänskliga behov. John Burtons tänkande är värt att ta till sig. Som någon sa ”Ingenting är så praktiskt som en god teori”.



Upp
Folkets Fredspristagare - lista

Aktuellt 2024

Remissvar angående det s k DCA-avtalet. Från Erni & Ola Friholt för Fredsrörelsen på Orust 10/3.

Vår gode vän, lärofader och pristagare Johan Galtung avled i Oslo i fredags, den 16/2. 93 år och länge bräcklig. Han fick vårt Folkets Fredspris år 2017 och mottog då denna dikt av Ola.


Häften i nytryck att beställa
1) Om vapen vore lösningen...
2) Maktens Irrvägar

Läs mer och beställ på förstasidan

Vårens program:

Tors 14 mars Fredsforskaren och konstfotografen
Jan Öberg:
NÄR FÅR VI EN VÄRLD I FRED?
Omtänkande, rustningskollaps, klimatkris
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19


Tors 11 april Fredsforskaren och aktivisten
Jörgen Johansen:
KLIMATKATASTROF – HOT OCH MÖJLIGHET.
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19

Till minnet av Fredrik Heffermehl

Aktuellt 2023


Debatt - Ett eko från 1985

Debatt - Kolonialism - demokrati - diktatur

Debatt - Elfte september som led i en strategi

Debatt - Kampen står om världsön (reviderad okt 2023)

Hej Medlem! april 2023

Debatt april 2023 - Svepande historieskrivning

Öppet brev mars 2023 - Återkalla ansökan om natomedlemskap!

Debatt mars 2023 - Natos löften och Sundvalls tvivel



Program Våren 2023

Aktuellt 2022

Debatt december 2022: Befria de fria media!

SANKTA LUCIA - Text av Ola Friholt 2022

Öppet brev december 2022: Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022: Utvisa ingen till fängelse och tortyr!


FOLKETS FREDSPRIS i enlighet med Nobels testamente 2022
Seminarium, prisutdelning och Nobelfest i Svanviks skola vid Stocken (västra Orust) lördagen den 3 december 2022
Vår pristagare läkaren, doktorn i fredspedagogik, aktivisten KARIN UTAS-CARLSSON: FRÅN MILITÄR AVSKRÄCKNING TILL GEMENSAM SÄKERHET – ett bidrag till fredsundervisning




Erni & Ola Friholt - Världsmedborgare på Orust - Film i två delar av Jan Öberg - TFF Transnational Foundation for Peace & Future Research.


För övrig kör vi Fredscafé på lokala marknaden i Tavlebord, som vanligt. Två gånger kvar i höst 2022.
Öppet brev december 2022 - Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022 - Utvisa ingen till fängelse och tortyr!

Remissvar om regeringens och riksdagens projekt för anslutning till Nato. November 2022

Debatt juli 2022: Priset för Natomedlemskap

Tal för Lysekil 21 maj 2022: Är sveriges Natoanslutning korrekt motiverad?

Tal i Lysekil 14 maj 2022: Kan vi lita på Nato?

Debatt maj 2022: Vad vet våra politiker om Nato?

Öppet brev april 2022: Pröva Nato-frågan mot fakta!

Debatt april 2022: Ja visst är det allvar, överallt!

Debatt mars 2022: Propaganda och verklighet

Debatt mars 2022: Krigets första offer är sanningen

Debatt mars 2022: Demonisering leder inte till fred

Debatt mars 2022: Demoniseringens makt

Debatt januari 2022: NATOs löften till Gorbatjov 1989-91

Debatt januari 2022: Kampen står om världsön

Debatt januari 2022: Varför förvrängs och förtigs fakta om ryssland?

Debatt januari 2022: Krim i nytt ljus

Debatt januari 2022: Varför finns fedsrörelsen?

Debatt januari 2022: Fred kräver ömsesidig respekt

Debatt december 2021: Maktspel vid Rysslands gränser

Debatt november 2021: Svårsmält fakta om Ukraina

Debatt november 2021: Kapprustning till döds

Debatt november 2021: Demokrati och historia

Årsberättelse för 2020 (pdf)

Öppet brev, sep 2021: Revidera budgeten! Omfördela anslagen! Studera FN-stadgan!

Debattartikel, jan 2021: Om västlig självbild och rysskräck

Aktuellt 2020

Debattartikel december 2020 - Riksdagsdebatt på natos villkor

Debattartikel december 2020 - NOBELS FREDSPRIS ÄN EN GÅNG

Debattartikel, okt 2020: MÄNSKLIGA PANDEMIER


I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90!
Dikt till Johan finns här.


Upprop till alla världens ledare oktober 2020
Fredsforskaren Jan Öberg, Lund, har lanserat ett upprop till alla världens ledare med krav på att 50% av alla militärutgifter ska gå till klimatarbetet. Han skriver så här om uppropet: It proposes that the world's governments immediately cut military expenditures by 50% and transfer the saved funds (about US$ 1000 billion!) to solve the main problems humankind faces - such as climate change, war and militarism, the UN goals of development for all and, of course, the Corona crisis. Skicka ett mail till oberg@transnational.org och skriv ordet Endorse i mailet, följt av ditt namn så är du med och stödjer detta.
Vi har skrivit under. Gör det NI också. Droppen urholkar stenen!
Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020



Folkets fredspristagare




Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019



Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019

Brev till regering, riksdag o media



Valid HTML 4.01 Transitional

Admin
Upp

Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken  

webbdesign: www.krylla.com