VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid
Referat av föreläsning av Jörgen Johansen, Henåns kulturhus den 16 okt. 2019
Ola Friholt presenterar: Jörgen har varit fredsaktivist i decennier. Han har eget bokförlag, Irene, i Dalsland och odlar grönsaker och vindruvor, jobbar på att vara självförsörjande. Vi i Fredsrörelsen på Orust beslöt att ge Jörgen vårt fredspris den 30 november. Ni kan redan nu anmäla er till ett par föreläsningar med lunch, fikapauser, prisutdelning och avslutande förtäring. Pris högst 300 kr.
Jörgen Johansen: Jag har jobbat med de här frågorna i 120 länder sedan 70-
talets mitt. Har det fungerat? Har det gjort nytta? Världen ändrar sig. På vilket
sätt påverkar vi? Det händer saker som vi har svårt att förutse, t ex att
nazisterna kom in i riksdagen och stöds av 20% av de röstberättigade.
Vi måste försöka navigera när mycket händer. Efter nära 45 år som aktivist ser jag att vare sig världen eller vi är svart-vita. Det är skillnad från fundamentalister som hittar ETT enda viktigt svar och stannar vid det. För oljan, för skolan, för marknaden… Det finns många fundamentalister.
Det är mycket som är bra, mycket att lära i t ex Kamerun eller Kambodja. Vi är inte den enda fredsrörelsen. Här på Orust är ni väldigt uthålliga, men det är även andra. Här i Norra Europa är det få som svälter. Man behöver inte ge modersmjölksersättning med skitigt vatten så barnen dör före 5 års ålder. Det vi vann här kom till via kamp. Det var ingen gåva utan vanns genom att ställa krav.
I en svart-vit värld tänker en del att det går åt skogen, kampen är slut. Andra samlar på sig förmögenhet. Världen är i uppbrott. Man stör kampen för en förändring på olika sätt, bl a genom att skriva och säga mycket som är osant. Propaganda förvirrar. En del tolererar oss och ger litet pengar. Hela spektrum är ej svart eller vitt. Vad gör vi om staten förtrycker? I Vitryssland möts opposition med förtryck, fängelsestraff. I Brasilien störs på många sätt de som försöker skydda regnskogen. I Sverige kämpar vi mot vapenexporten, en ojämn kamp. Vi har sålt vapen till Turkiet i många år. Frågan är i stort sett ignorerad.
Det finns tre existentiella hot som kan ändra allt:
-
Kärnvapenkrig. Den s k Doomsday clock är nu väldigt nära 12-slaget. På 1980-talet samlades massor av människor i demonstrationer. I dag är hotet närmare än förr. Ett eskalerande reellt hot.
-
Global uppvärmning. Greta Thunberg har fått upp frågan på dagordningen. Tidigare har vi varit lyckliga om vi fått in i tidningen något vi skrivit. Greta har fått beslutsfattare att stå i kö för att prata med henne. Hon har lyft frågan till FN och överallt. Stora fonder lägger om sina investeringar till verksamheter med ickefossila bränslen. Mycket spännande händer, även hos Volvo.
-
Demokratins tillbakagång. Till för 20 år sedan gick det framåt Nu ser vi vita gubbar från USA, Turkiet, Ungern och Brasilien marschera in i riksdagen via demokratiska val och påverka skolor och universitetsutbildning (där pengar satsas). När man ser detta undrar man vart röstning leder. Vi får Trump, Erdogan, Bolsonaro m fl. Just nu är det visst engagemang på nummer 2. För de övriga två krävs mycket, mycket mer.
Trump, Erdogan, Bolsonaro, Orban
-
Stora stater har kärnvapen, USA, Ryssland, Kina, Indien, Pakistan. Dessutom några små: Israel och Nordkorea.
-
Stora företag står bakom fossilindustrin. De stora skapar problemen även här.
-
Stora massmöten banade väg för fascismen och nazismen
Stora företag är problematiska men även där finns undantag. Vad finns det för svar på att man röstar fram dårar? Som i USA, Brasilien, Polen, Ungern …
Upplysningstidens ideal var kloka argument och förnuft.
Detta är på väg bort. Det är pinsamt att Greta måste upprepa ”Lyssna på vetenskapen”. S k fake news dominerar sociala medier. Man konstruerar sin egen bubbla. Konspirationsteorier växer i antal och stollighet. Skolan och universiteten sliter med elever och studenter som ifrågasätter även etablerade fakta. Handelshögskolan i Göteborg har en del studenter med stolliga idéer.
Om du kommer fram till något väldigt speciellt krävs det ännu mer fakta. Konspirationsteorier stör vårt samtal och vår syn på verkligheten.
Antalet stater i världen växer. Från 1816 till Första världskriget låg antalet kring 50. Till Andra världskrigets slut steg de till c:a 80. Därefter har en kraftig ökning skett till närmare 200 (visar kurva på detta). Hur många nya stater kan vi förvänta oss?
Vi kan kalla enheter som kräver självständighet för ”nationer”. En nation är en grupp med människor med något gemensamt (språk, religion, etnicitet eller ett politiskt projekt) och de har territoriella krav. Över 2 000 av dem är stora nog för att bli självständiga stater! De köar idag. Palestina, Västsahara, Katalonien, Påskön… Är detta entydigt bra? Det får konsekvenser.
Nästan alla territorier är redan ockuperade. Alla nya betyder delning av gamla. Detta leder till väldigt starka känslor. Flera stater betyder flera ”statsröster” på den internationella scenen.
Det är 15 stater i Säkerhetsrådet, varav 5 är permanenta. Det är inte demokratiskt organiserat. Generalförsamlingen får mera att säga till om. Lilla Island har en röst och stora Kina en. Knappast demokratiskt.
Vid sitt bildande 1945 hade FN 51 medlemmar, idag 193.Vem ska bestämma? Vem avgör om det ska bli flera stater? Ska London bestämma när det gäller Skottland? Madrid när det gäller Katalonien? Stockholm när det gäller samernas självständighet?
Stora regioner växer fram. Stora organisationer växer fram.
Är det ett problem eller en fördel med flera stater?
Det beror på
-
vilka medel som används i deras befrielsekamp. Det påverkar slutresultatet. På 1950-talet när Wales kämpade för självständighet brände man ned engelsmännens sommarhus. Kanske inte en så bra idé.
-
vilka medel de som vill hindra självständighet använder. En del av de stora staterna använder väldigt brutala medel. När jag var i Tjetjenien våren 1996 hade Ryssland bombat 93% av husen. Det påverkar vad som händer efteråt.
-
hur landet styrs efter självständigheten. Madrid låser in katalanska ledare i 20 år. Ska Palestina bli en egen stat? Arafat var bättre med vapen än mänskliga rättigheter. Antag att vi stöder en befrielserörelse som sedan startar en shariastat? Sydafrika är det tyst om idag… Om Västsahara blir fritt från Marockos förtryck - vad tänker vi om deras stat efteråt? Ledarskapet är ofta grovt med negativa schabloner.
Jag menar att vi har ett ansvar om vi stöder befrielsekampen.
Jag mötte mellanskiktet i FARC-gerillan i Colombia. Det gick att ha öppna, ärliga samtal. Längre ned i hierarkin är det inte så mycket prestige investerat som i den övre delen. Jag talar numera hellre med mellanskiktet. Ledarna högre upp talar i stora bokstäver, slogans.
Olika sätt att dela stater
Röst ur publiken: Man kan undra om vissa förändringar underifrån är bra. Om en gerilla tar makten, får vanligt folk då något medinflytande?
-
Förhandlingar (Tjeckoslovakien. Det är väldigt litet studerat hur Tjeckoslovakien delades. De hade arbetsgrupper i flera år och de behandlade en lång rad frågor, såsom elnätet, hur fångar skulle behandlas. Ja, en lång rad med svåra frågor gick man igenom. Det var långa, svåra samtal och man kom fram till något som parterna blev hyggligt nöjda med.)
-
Obeväpnade revolutioner (de baltiska staterna och civilsamhället i Palestina). Palestina har fått stora resurser från många organisationer i utlandet för att bygga civilsamhället. Det blir konkurrens om pengarna. Man betalar för att folk ska komma till ens kurser, kanske 50 dollar för att delta. Det har blivit ett korrupt system där pengar förstör inifrån. Det är inte enkelt.
-
FN-resolution och FN-plan (t ex Namibia och Israel). När folkomröstning förordas pumpas marockaner in i det ockuperade Västsahara för att skapa en majoritet för införlivning med Marocko. På samma sätt välkomnas judar att flytta in i Israel och kineser i Tibet.
”Etniskt renade” stater
Nya stater blir oftast etniskt rensade. Om Palestina skulle bli fritt skulle israeler kunna bo där? Det är inte lätt för serber (grupp som förknippas med det gamla förtrycket) att bo inom Kosovos gränser.
Litauen enbart för litauer. Slovakien enbart för slovaker? Kroatien enbart för kroater? Zimbabwe enbart för zimbabwier? Norge enbart för norrbaggar? Kuwait enbart för kuwaitier? Kosova enbart för kosovars?
Här ser vi en väldigt lång lista över nationer som väntar på självständighet, t ex Palestina, Västsahara, Kosova, Tjetjenien, Ache, Grönland, Tibet, Kurdistan, Quebec, Nagaland, Baskerland, Sapmi, Dagestan, Katalonien, Papua, Kashmir, Skottland, Wales……
Tidigare reste jag gärna. Var intresserad, ville se mer. Numera reser jag bara om jag blir ombedd att komma och jag har något att bidra med i deras kamp. Vi européer har haft mycket idéer om hur världen och stater ska organiseras. Vi har förstört tillräckligt. Vi behöver vara mer självkritiska.
Det är väldigt olika typer av statsbildningar vi ser framför oss.
Fråga från publiken: Kurderna i Syrien, deras kamp mot ISIS och deras förhoppningar om Rojava. Hur ser du på utvecklingen?
Jörgen J: De är stora folkslag. Det handlar också om Iran och Irak, där kurderna är splittrade. De lyckades ett slag få halvautonomi i Syrien. De blev lovade ganska mycket av det amerikanska imperiet. Så ändrades det över en natt av Trump via en deal med Erdogan. Det är inte något att lita på för kurderna. De är duktiga soldater. 30% av soldaterna är kvinnor. De förhandlar. Nu har de gått med på stöd av Syrien. Turkarna blir nog utslängda om ett halvår. Men sedan? Det är extremt komplext. Det är 3-4 grupperingar av kurder tvärs över statsgränserna. Det är skillnad mot romerna som inte har territoriella krav, men vill ha kulturell och politisk rättvisa.
Ola: Läs Ingmar Karlssons bok: Inga vänner utom bergen: Kurdernas historia.
Jörgen J: Vilka fördelar har små stater?
-
De kan göra mindre skada.
-
De har möjlighet till mer demokrati (kortare avstånd folk – makthavare). Norge har 5 miljoner invånare. Jag har 3 klasskamrater som suttit i regeringen.
-
De utgör ett mindre hot gentemot grannar. Undantaget är Israel, som hotar grannarna.
Stater som 1945-2000 inte varit med i direkta väpnade konflikter. Här får vi se en bild med namnen på 42 mindre stater. I Europa ser vi Andorra, Irland, Slovenien, Luxemburg, Belarus, Monaco, Schweiz och Vatikanen, och utanför Europa t ex Bahamas, Barbados, Bhutan, Cap Verde, Gambia och Fidji.
23 stater har ingen egen armé. Island inget försvarsdepartement. Costa Rica har poliskår med tanks men ingen militär. Små enheter är mindre militaristiska.
Drönare MQ9R
Man kan skicka in dem utan soldater och man kan styra dem väldigt exakt med joy stick från stora avstånd. General Atomics MQ9 Reaper kostar 11,8 miljarder dollar att utveckla och de kostar 16 miljoner dollar per styck. Jämför detta med Sveriges försvarsbudget: Att utveckla en MQ9 kostar 111 miljarder kronor (f.n. två årsbudgetar), och att köpa en sådan krigsmaskin kostar 151 miljoner kronor. Sveriges försvarsbudget är 2019 59,4 miljarder kr. Orusts skatteintäkter 2019 är 1 miljard. Små stater kan inte betala så stora summor.
En utveckling där mer makt skulle läggas på kommunal nivå, tror jag, skulle ge mindre pengar till jaktflyg och mer till förskola och skola. Jämför Orust sparbank med internationella finansjättar. Lehman Brothers gick i konkurs. Fördel Orust! Stöd till vanligt folk! Kvalitet. Bäst i bygden. Litar på vanligt folk. Jag tror på att få ned storleken på enheterna när det är möjligt. Jämför Konsum hur det var från början och hur det vuxit. Vad blev det av kvaliteten? Inget är svart-vitt. Stora enheter kan vara bra för något, t ex fair trade eller ekologi. Numera är bananerna som regel någotdera av detta. Jämför också småbrukare med industrilantbruk där stora monokulturer kan kollapsa. Svensk skog är ingen skog utan plantage.
Småskalighet är bäst på att ta hand om papperslösa: När man kommer nära personerna ökar empatin. Se här exemplet Alsike kloster, fristad för flyktingar i nöd, en föregångare. Inom religionens sfär är t ex katolska kyrkan storskalig och farlig. Där stoppas preventivmedel, aborter, mm. Kväkarna är småskaliga. Dess grundare George Fox visste…, medan påven Franciscus pratar men gör inget.
Omställningsrörelsen
Startad i England 2005
Transitionnetwork.org. Små enheter går samman för att föreställa sig och bygga en annorlunda värld.
-
Vi respekterar resursbegränsningar och bygger resiliens (resiliens är den långsiktiga förmågan hos ett system att hantera förändringar och fortsätta att utvecklas)
-
Vi främjar integration och öppenhet
-
Vi arbetar med närhetsprincipen och självorganisation
-
Vi arbetar med inre omställning och balans
-
Vi delar med oss och bygger nätverk
-
Vi samverkar och söker synergier
-
Vi utvecklar positiva visioner
Jörgen J:
-
Praktiskt och konkret arbete för att skapa något nytt
-
Står mellan individen och staten
-
Många folkrörelser kräver ändringar av staten/företagen
-
Andra uppmanar individer att handla annorlunda
-
Omställningsrörelsen fokuserar på att folk arbetar tillsammans i mindre grupper, t ex fredscafé, kurser, cirklar
Gandhi 150 år den 2 oktober
Ny bok om hur Gandhi organiserade befrielserörelsen: ”Gandhi the organizer. How he shaped a nationwide rebellion: India 1915 – 1922” (200 kr)
Han ville behålla Indien som stor stat MEN basera staten på byar som den viktigaste enheten med hög grad av oberoende. Inget statligt eller stort stöd. Gandhi var kritisk till mycket teknik. En symbol blev spinnrocken. Han var dock positiv till småskalig teknik: Singer symaskiner.
Det var en annan tid men det finns något i hans sätt att tänka att bygga vidare på.
Vad skall och kan vi göra?
Publ.: Byta tjänster.
JJ: Ja, det finns sådana system med byte av arbete timme för timme, inget svartjobb i storsamhällets mening. Och införande av lokala valutor. Staten reagerar: Menar att man undviker skatt på det viset. I Norge finns något som heter ”dugnad” som innebär att man ställer upp och hjälper till när t ex någon av en bondes byggnader brunnit ned, eller när en bonde fick hjälp av hela byn, före regnet. Dugnad har en stark kulturell förankring, så staten har inte gått emot systemet.
Vad göra?
-
Icke-samarbete med det som förgör oss och jorden. Exemplet Kynnefjäll: Efter 19 år och 10 månader vann man och stoppade lagring av använt kärnbränsle.
-
Börja själva bygga det samhälle vi vill att våra barn och barnbarn ska växa upp i.
-
Skapa en skärgård av konstruktiva öar som samarbetar
-
Skapa tillit, förtroende och bygga fler broar än murar
-
Handla SOM OM vi var optimister
-
OM detta var enkelt hade vi gjort det för länge sedan…
Jag flyttade till Dalsland för 12 år sedan. Regel nummer 1 hos mig: Hugg din egen ved med yxa och stapla den vackert. Försök bidra till ett tryggt samhälle. Hemma hos mig på gården är det så tryggt att jag inte låser dörren. Det kallar jag tryggt. Lita på varandra. Hjälpa varandra. Det kallar jag livskvalitet i stället för säkerhet med pin codes, lås, larm, kameror. Trygghet måste byggas mellan varandra. Samarbeta. Vi undviker dock vissa teman såsom politik.
Publ.: Vad anser du om situationen i Libyen?
JJ: Det var ett kolonialt krig där Sverige var med. SD var det enda parti i riksdagen som röstade emot. Situationen har gått från illa till värre. En krigsherre sitter i Bengazi. Antalet gerillagrupper är mellan 700 och 1 200!! En del har slagit sig ihop. Det är ett fullskaligt krig. Ingen vill yttra sig om Sveriges delaktighet, inte MP, inte VP och inte heller Liberalerna. Det blir svårare och svårare att vara optimist. Några länder har gjort en utredning. I Storbritannien gav den förödande kritik. I Sverige har man gjort liknande försök att få till stånd en utredning men ingen vill ta i detta med tång. Hjälpinsatser från FN i form av fredsbevarande trupper är inte aktuellt. Veto stoppar Säkerhetsrådet. Det är så många gerillagrupper att de tar gisslan för att skapa inkomster för att leva. Den som bombade mest i Libyen fick de fetaste oljekontrakten. Det var Norge! Libyen kommer kanske att delas i tre delar, men i så fall skulle oljan ligga endast inom den ena delen…
Karin Utas Carlsson vid pennan och Ola Friholt
Foto: Erni Friholt
Upp
|
