Referat från våra arrangemang
Medlemskap i NATO – säkerhet eller säkerhetsrisk - Ingela Mårtensson 9 sep 2023
I osäkerhetens tid - Konsekvenserna av en alltmer militariserad säkerhetssyn - Gudrun Schyman 8 mars 2023
Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Tal av Ingela Mårtensson
Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Årets pristagare Karin Utas-Carlsson
Kalla kriget mot Kina måste upphöra - Docent Jan Öberg föreläste 24 mars 2022
Kvinnorna, klimatet och militärens ansvar - Internationella kvinnodagen 8 mars 2022 - Agneta Norberg
Aniara vårt blågröna rymdskepp Jorden - Stefan Edman och Tomas von Brömssen 16 nov 2021
Fred på jorden och fred med jorden - Gudrun Schyman 4 nov 2021
Efter Coronan fortsatt hot mot klimatet - Jörgen Johansen 21 okt 2021
Har vi råd att tvivla på hotet mot klimatet? - Hans Linderholm 7 okt 2021
Planetärt nödläge och militära illusioner - Jan Öberg 14 okt 2020
OMSTÄLLNING I KLIMATKRISENS SKUGGA - Gunilla Almered Olsson 30 sept 2020
DEN EVIGA KRISEN – om ekonomi och genus i förvandling - Agneta Stark 5 mars 2020
Klimatmanifestation vid kommunhuset i Henån - den 25 september 2020
Hur ser framtidens fred ut? - Jan Öberg den 30 maj 2020
Den representativa demokratins kris - Hans Abrahamsson 27 februari 2020
The New World Rises in the East and... - Jan Öberg 17 maj 2020
Stellan Vinthagen - FOLKRÖRELSER FÖR EN NY HUMANISM 29 jan 2020
FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare Jörgen Johansen 30 nov 2019
Stefan Edman - KLIMATKAMPEN – en rättvisefråga? -13 nov. 2019
Pella Thiel - Naturens rättigheter - en ny relation med jorden - 31 okt 2019
Jörgen Johansen - VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid. 16 okt 2019
Gudrun Schyman - Jorden vi ärvde och lunden den gröna - 3 okt 2019
Jan Hjärpe - DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI? - Ägs folkmakt av alla eller bara av några få? 4 april 2019
Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019
Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019
Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019
Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019
Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019
FOLKETS FREDSPRIS -
Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018
Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018
Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018
SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018
Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018
Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018
Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018
Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018
Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018
Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018
Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018
Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018
Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017
DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet - för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017
Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017
VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017
MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017
DET ÄR NOG NU - TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017
ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017
Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017
Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017
Kvinnor på jorden - strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017
Kärnvapenpolitiken förvärras - men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017
Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017
Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016
Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016
Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016
Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016
Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien - Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016
Maud Eduards föreläste om SÄKERHET - HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016
Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016
Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur - från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016
NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016
Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016
Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015
Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015
Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015
Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015
Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015
Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015
Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015
Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015
ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015
Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?
Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.
Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"
Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.
Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.
Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.
Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014
Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014
"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014
Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014
Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014
Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014
Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014
Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014
Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien
Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013
Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013
Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013
Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013
Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013
Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013
Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013
Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013
Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"
Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"
Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013
Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"
Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013
Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"
"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke
Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013
Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"
Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"
Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.
Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"
Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012
Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.
Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011
|
Anteckningar förda vid föredraget den 11:e oktober på Henåns kulturhus,
VAD LÄR OSS KRIGET?
Nedslag i litteraturens och politikens skilda världar, genom samtal mellan Ingrid Elam, litteraturkritiker och dekan vid konstnärliga fakulteten, Göteborgs universitet
och
Kenneth Hermele, ekonom och humanekolog.
Arr. Fredsrörelsen på Orust med stöd av Orust kommun och SENSUS.
Ingrid Elam (IE) och Kenneth Hermele (KH)beskriver och strukturerar, utifrån sina respektive professionaliteter, hela den stora kunskapsbank och förändringspotential, som krig kan tillföra ett samhälle. Lärdomarna berör flera frågor, allt från uppbyggnad av politiska system till olika marknadsekonomiers inverkan, från hur litteraturformer förändras till synen på olika levnadsvillkor för skilda samhällsgrupper och individer. Föreläsarnas två mycket olika infallsvinklar förmedlar ämnets bredd och komplexitet samt visar påtagligt krigets Janusansikte:
Stora lärdomar finns således att utvinna ur krigets paradigm men samma krig skapar även så svåra trauman inom efterkrigstidens samhällen och hos de enskilda medborgarna, att också glömskan drabbar hela samhället - en försvarsmekanism enligt psykoanalytisk teori, till vilken IE hänvisar vid flera tillfällen.
IE inleder dagens föreläsning med en kort litteraturhistorisk tillbakablick och påpekar att litteraturen alltid skildrat kriget, varvid Iliaden och Odysséen är kända sådana berättelser. IE menar, att författare till krigets litteratur säkert har önskat skildra krigssituationen i sin helhet och med ett samhällsperspektiv, men att det till slut ändå är de individuella, personliga ödena, som dominerar. Leo Tolstoys "Krig och fred" är en klassisk roman, i vilken författaren lyckades pressa in "ett helt krig och en hel värld". IE fångar härur ändå ett individuellt exempel på en lärdom, som en av huvudpersonerna erfar. Denne man har överklasstillhörighet, är väl beläst och reflekterad, ser kriget som "Satans tal", ändå gick han ut i fält. I kriget kommer han i kontakt med de enkla människorna (bl.a. bonden Platon) och får därmed en äkta, större förståelse för existensens villkor.
IE framhåller att skönlitteraturen ofta dröjer länge med att gestalta krigsscenerier och skådeplatser, det blir inga samtidsskildringar.
Vad lärde man sig då av krigslitteraturen i förra seklet, frågar IE och ger ett drastiskt exempel, citat: "att människan är utlämnad till sig själv, snarast dömd till frihet, gud är död". Hon ger dock inte något konkret litteraturexempel på denna devis utan lämnar över till KH med frågan:
"Är det så i Din enkla ekonomiska värld?"
KH utvecklar då begreppet lärdom av krig, främst med utgångspunkt i andra världskriget och Bretton Woodskonferensen 1944 med hjälp av tre kända profiler, Gunnar Myrdal, ("Varning för fredsoptimism"), Karl Polanyi ("Vad gör samhällen uthärdliga - marknaden behöver en motrörelse") och John Maynard Keynes (uppdrag av Churchill formulerat "Hur skall vi vinna freden?"). KH daterar starten på dessa mäns nya samhällssystemsformuleringar till just Bretton Woodskonferensen.
KH exemplifierar sina omfattande reflexioner kring de lärdomar, som samhället, genom sina mest framstående uttolkare, införlivar genom ett krig, med ett lika omfattande antal litteraturreferenser. Keynes' arbeten utgör dock basen för slutsatser, som ett samhälle bör dra av krig.
Med all reservation för de förenklingar, som följer av ett referat av en komplex föreläsning, tecknas följande sammanfattning av KHs resonemang:
De tre "gubbarna", som KH benämner ovan nämnda visdomsmän, fokuserar på nödvändigheten att lära sig av de misstag, vilka skedde efter första världskriget. Det gynnar t.ex. inte samhällens utveckling och välstånd att "vinna kriget", att segrarmakterna hämnas och straffar förövaren. Ett sådant förhållningssätt för krigsprocessen vidare till nästa led och åter nästa. Formuleringen att "vinna freden" blir således vägvisande och därmed ett omvänt förhållningssätt till segrarnas attityd, än efter 1:a världskriget, gentemot angriparen, förövaren. De tre samhällsdebattörerna är samtidigt välutbildade nationalekonomer. De kan därmed formulera teorier om vikten av att, i en efter-krigstid, åstadkomma "balans mellan kapital och samhälle", mellan marknaden och politiken, för att uppnå ett stabilt och fredligt samhälle. Detta ämnesområde tangerar givetvis filosofi och livsåskådning och bygger på politiska värderingar. Frågorna rörande hur ett samhälle skall nå denna balans är ytterst komplexa och KH ägnar också en god stund åt att utveckla det ekonomiska synsättet, t ex hur man skall definiera begreppet "vara". Vissa värden, vissa grundläggande koncept, som gäller "människorätt" i vid bemärkelse, får inte hanteras som en marknadsekonomisk "vara". Denna ideologi utvecklas främst av Karl Polanyi, som fastslår att mark, naturtillgångar, arbete (människan själv!) samt pengar INTE får definieras som "varor". Detta är istället materia, som samhället/det politiska systemet måste styra över.
KH fortsätter sina många exemplifieringar om lärdomar utifrån krig och refererar på nytt till konferensen i Bretton Woods i New Hampshire i juli 1944. Man slår där fast vikten av att lära sig att undvika begreppsparet "krig och krasch". Medvetenheten härom medför den konkreta idén, att samhällen, globalt, måste bygga in olika strukturer och regelverk för kontroll av bl.a. det som kom att kallas spekulationsekonomi . Definitionen av spekulation är, att man väljer en väg/olika lösningar i en riktning, som man, spekulativt, TROR, att andra skall välja! Därmed uppstår en s.k. kasinoekonomi i samhället. Ett sunt samhälle symboliseras med "en hund, som viftar på(den ekonomiska) svansen". Ett osunt samhälle, t ex med en kasinoekonomi, symboliseras med en "svans, som viftar på hunden". KH knyter här ihop det filosofiska marknadsekonomi- resonemanget rörande "varor" med att, bevisligen, "pengar inte bör vara en vara".
KH påpekar på nytt de kloka slutsatser, som drogs 1944, och reflekterar över, om det kanske fanns många individuella bärare av en förnuftig tidsanda, viktiga ekonomiska systemfrågor kom i centrum. De där grundade institutionerna Världsbanken och Internationella Valutafonden uttryckte denna till synes förnuftiga tidsanda, vilken tyvärr senare tappats bort. Sovjet var deltagare vid konferensen 1944 och många andra stater men inte Sverige.
Men den samtidiga socialismen i Ryssland, frågar IE, hur skall vi tänka om den i sammanhanget? Hon fortsätter sedan med exemplifieringar av lärdomar från skönlitteraturens berättelser om kriget och krigets olika former och utövning. Lärdomen utifrån denna litteratur, de personliga djup-skildringarna kan t ex definieras i termer av "problematisering av individen". Författare upptäckte och kunde skildra människans sammansatta natur både utifrån hennes konkreta beteende i krig samt med hjälp av kunskaper inom psykoanalytisk teori. Författare satte strålkastarljus på människans försvarsmekanismer, att t ex inte vilja erkänna, att man varit en medlöpare eller en förövare. Uttrycket "I Norge var alla utom Quisling motståndsmän" är en myt, som ännu inte erkänts. I skönlitteraturen framträdde likaså, i de enskilda människoberättelserna, hur tillfälligheter bidrar till, om människan blir offer eller förövare, det finns i grund och botten ingen enkel ondska eller godhet att studera på ett generellt plan. Individer är bärare av olika mänskliga fenomen, vilka kan förändras över tid. Inte bara skönlitteratur utan även film och konst belyser dessa mänskliga beteendemönster. Filmen Nattportieren skildrar det psykoanalytiskt välkända fenomenet att en traumatiserad människa återupprepar sitt trauma i förvrängd form ända tills en genomskådande insikt - genom terapi - uppnåtts. Då först kan eventuellt den onda cirkeln brytas.
Samtalet mellan föreläsarna fortsätter ytterligare kring detta, som gäller människans sammansatta natur och att det inte finns någon individ, som kan definieras som blott ond eller blott god. Men på grund av denna människouppfattning, de onda skilda från de goda, kan konflikter skära både familj, släkt och grannskap mitt itu, i just onda individer och goda individer, Balkankrigen ett exempel. Idén om krig mellan de onda och goda krafterna är ett universellt fenomen, hur kan de bemötas? Offer-förövarfrågan blev ju aktuell även för trojkan Myrdal, Polanyi och Keynes, som tydligt uttryckte, att straff mot stater, som startat kriget, den onde, inte kunde leda till någon positiv utveckling. Straff ger massfattigdom och elände sa Keynes. Det blev hjälp istället via Världsbanken och Valutafonden. USA gick sin egen väg med Marshallhjälpen.
Som en anekdot beskriver KH motsägelsefullheten även i John Maynard Keynes personlighet. Å ena sidan var han utsänd att ödmjukt be om ekonomiska bidrag från den nyinrättade världsbanken, som han själv varit med om att skapa som en reglerande institution, men samtidigt mindre ödmjukt, ansåg Keynes att bankens huvudkontor skulle ligga i London.
IE återvänder till den skönlitteratur, som formades utifrån att andra världskriget gav kvinnorna en helt ny plattform och position i samhället. Nevil Shute t ex skildrar ett samhälle, där kvinnorna träder fram som kompetenta på alla områden, eftersom männen, genom sin krigsberedskap, är frånvarande. Skönlitteraturen vill gärna berätta om hemmafronten, vardagslivet under krig, och från denna litteraturgenre går en rak linje, säger IE, till 60-talets böcker, där man hittar Kerstin Ekman, som gestaltar kvinnans roll i välfärdssamhället. En tes är, att det är kvinnorna som betalar priset för detta välfärdsamhälles fortbestånd. KH påminner om de kvinnliga stridspiloterna i Sovjet, också om alla dem, som arbetat i krigsindustrin och som efter krigsslutet tvingades åter till anonyma hemmafruposter. Intressant är, att reklamkampanjer såg dagens ljus, vilka hyllade hemmafrutillvaron och sysslandet med att pynta och efter hand också utrusta hemmet tekniskt.
Sammanfattningsvis lär oss kriget, att kvinnor kan. Könsrollerna ställs på sin spets i litteraturen. Man skall inte förakta kriget som läromästare, säger KH och påpekar att litteraturen hjälper till att tydliggöra, att vardagslivet fortsätter under kriget. Detta var ett faktum, som den äldre krigslitteraturen inte berörde. KH påpekar också, med Israel som exempel med sin gemensamma militärtjänst för både män och kvinnor, hur ett allmänt, jämställt inlärande sker, i denna offentliga, militära miljö, genom en form av offentliga samtal. Hebreiskan blir det sammanbindande språket, män och kvinnor samtalar t ex om gemensamt ansvar för att bygga en stat, militärorganisationen i sig är nationsskapande. Författarna jämför detta med den svenska enhetsskolan, som ger det jämställda perspektivet i den svenska välfärden. KH väljer sedan, som ett stickspår, att utveckla frågan om just den svenska välfärdsmodellen och ställer frågan, "Kan ett samhälle - utan lärdom från ett krig - organisera kvinnans ställning? Sverige t ex är unikt med sin samhällsidé om jämställdhet och jämlikhet mellan män och kvinnor. KH pekar på den positiva samverkan och kombination, som skett i Sverige mellan utnyttjandet av viktiga naturresurser (malm, skog och vatten), folkrörelserna och politiska samförståndsmodeller, inte minst Saltsjöbadsavtalet, för att uppnå ett jämlikare samhälle.
Ronny Ambjörnsson skrev passande boken "Den skötsamme arbetaren". Således, den svenska modellen verkade för ordning och reda, fasta strukturer, människors delaktighet och lika värde. Men 1981, säger KH, då kom Kjell-Olof Feldt till makten som finansminister, helt glömsk beträffande vad kriget lärt oss om behov av regler och politiska styrsystem, och ville släppa på den ena tygeln efter den andra - "kasinoverksamheten" var på nytt på intåg. Olof Palme lär ha sagt, att Feldt fick fria händer, då Palme själv ändå inte förstod sig på detta med nationalekonomiska regelsystem. Kjell-Olof Feldt var i gott sällskap med Bill Clinton, och de tog stöd i nobelpristagaren Milton Friedmans teorier.
Nästa fråga från IE gäller hur de fasansfulla scenerierna i ett krig påverkar litteraturens och poesins former och språkdräkt. Det finns inte tillräckligt med ord kvar efter ett krig för att uttrycka aktuella känslor, erfarenheter och upplevelser, språket är redan förbrukat, t o m missbrukat. En period följde med en modernistisk poesi och en obegriplighetsdebatt i dess spår. Förvirring beträffande hur att uttrycka sig uppstod. Omöjligheten att skapa idealiserade bilder, efter ett krig, blev alltför tydlig. Finns det ens skönlitteratur från Korea, Balkan, Vietnam? Vem tillåts dessutom att skriva vittneslitteratur, måste man ha varit närvarande personligen? Någon i publiken frågar vem som beskrivit vad västmakterna åstadkommit i kolonierna. Från Latinamerika omnämndes Garcia Marques och hans epos "Hundra år av ensamhet", till vilken inspirationen dock påstås ha kommit från de isländska sagorna - inte alls utifrån krig eller erfarenhet av kolonialism.
IE och KH summerar reflekterande denna tystnad och brist på skildringar rörande vissa krig och katastrofer(t ex om en enorm naturkatastrof på Island på 800-talet), som sammanhängande med den europeiska litterära traditionens verklighetsanknytning - ifråga om att beskriva idéer eller händelser. "Mannen utan öde" får exemplifiera denna genre, att beskriva verkligheten i sina små detaljer. Här upprepas på nytt insikterna att både offer och förövare visar beteende utefter hela skalan från ond till god. Dessa texter utgör och förmedlar en form av människokännedom. Jämför Dantes helvetesbeskrivning. IE anger också titeln "The ordinary man".
Ett stort avsnitt i föreläsningen - samtalet mellan författarna - kommer härefter att kretsa kring temat minne och glömska, både av vad kriget lärt oss om det onda och av det goda. KH påminner om vad han sagt i inledningen idag, om hur K-O Feldt är ett tydligt exempel på glömska av vad vi lärde oss 1944 om, att ett sunt samhälle måste bevaka och bevara politiska reglersystem för att t ex förhindra kasinoekonomin att breda ut sig. Glömskan triggas likaså av den - för oss människor - oerhörda utmaningen att inse och förstå krigshändelser av bestialisk natur. Inbördeskrigen både i Rwanda och på Balkan har begåtts av, just, människor. "Antilopens list" är ett skakande vittnesbörd från Rwandas pågående försoningsprocess. Återigen hänger frågan i luften:
Vem är hon, människan, som kan utföra dessa handlingar, sedan förvanska minnet, omvandla verkligheten till sin egen förmån, glömma bort nyttiga erfarenheter, göra om samma misstag...?
Ola F påpekar att vi har genren debattlitteratur, som vi inte får glömma bort, t ex Sven Lindkvists "Utrota varenda jävel". IE bekräftar att god sådan litteratur finns, med stora litterära kvaliteter. Flera exempel gives från deltagarna bl a Victor Klemperer, en judisk författare som i en omfattande dagbok beskriver flykt från och återkomst till den sönderbombade hemstaden Dresden. Irène Némirovsky beskriver också, i romanen "Storm över Frankrike", andra världskrigets svåra vardag för befolkningen.
Antecknaren frågar sig igen, vad lär vi oss av kriget, vi människor, om hur vi skall AVSTÅ från att bekriga varandra?
IE reflekterar vidare över "hur människan skall överleva de barbariska krigsupplevelserna?" Kanske genom att just glömma - en nödvändig funktion i människans motsägelsefulla väsen. Glömskan som en sorts funktion för att kunna behålla tron på det goda? IE tror också att processen "minnas för att sedan kunna glömma" samt försoning också är betydelsefulla moment för att minimera traumat.
Är detta komplexa ovan sagda en del av förklaringen till att människan heller aldrig genuint lär sig?
Tragiska konsekvenser av samhällens kollektiva glömska och bortträngning av trauman, enligt psykoanalytisk teori, är vad som drabbade t ex vietnamveteranerna i USA. Dessa män stöttes ut ur samhället och börjar inte få upprättelse förrän i denna sena nutid.
KH påpekar ett helt motsatt avslut av ett krig - minnesmonumenten. Han beskriver tre exempel på krigsmonument i Washington, som han besökt och reagerat mycket olika inför, från Koreakriget, Vietnamkriget och andra världskriget. Djupaste intrycket gjorde Vietnammonumentets hedrande av detta krigs meningslöshet genom att alla namn på stupade soldater var inristade i marmor. (Designer Maya Lin). Minnesmärken utgör en ny stor forskningsdisciplin och ett beaktande har kommit att ske av offrens vikt lika mycket som segrarnas. I sammanhanget nämns klassisk litteratur, som kunnat skildra även förlorarnas svåra situation, t ex tragediförfattaren Aischylos (f. 525 f.Kr.) i dramat "Perserna".
Hur, frågar sig författarna inför avslutningen av dagens föreläsning, skall vi kunna formulera en positiv förhoppning om människans förmåga att "vinna freden", att lära sig ett bättre hanterande och tillvaratagande av krigets lärdomar. Hur skall vi konstruktivt kunna ta till oss Gunnar Myrdals varning för fredsoptimism.
Att vara positivt förväntansfull inför framtiden är en svår fråga men IE summerar, att hon sett att hennes egen generation av mödrar - och fäder - lyckats fostra unga söner, inte främst till krigare utan till goda fäder med nära kontakt med sina barn.
Applåd
Auditoriet utnyttjade frågestunden väl till både enskilda och gemensamma reflektioner över det presenterade temat. Allvarlig pessimism men en sann önskan om förändring i konstruktiv riktning ådagalades.
Infallsvinklarna från publiken skedde utifrån många olika perspektiv och hänvisningar gjordes till historiska såväl som aktuella politiska och ekonomiska händelser samt från olika krigssituationer i världen. Påpekades flera gånger att vi alla har ett så snävt västerländskt perspektiv, då vi analyserar världen.
Det går tyvärr inte att ge rättvisa åt de många olika intressanta och tankemedvetna inläggen från deltagarna.
Vid anteckningarna
Birgitta Edvinson
Koncentrerad sammanfattning för den som bara vill ha ett hum om vad dagens föreläsning,
"Vad lär oss kriget?", handlar om. Ingrid Elam och Kenneth Hermele beskriver, genom sitt strukturerade samtal, främst andra världskrigets lärdomar, dels ur ett litterärt perspektiv och dels ur ett mer politiskt och marknadsekonomiskt perspektiv. De sätter däremot inte primärt fokus på hur får man människor att sluta kriga.
|
Folkets Fredspristagare - lista
Aktuellt 2024
PÅMINNELSE OM ÅRSMÖTE
Fredsrörelsen på Orust håller årsmöte
den 18 april kl 19 i Ellösparken.
Välkomna!
Remissvar angående det s k DCA-avtalet.
Från Erni & Ola Friholt för Fredsrörelsen på Orust 10/3.
Vår gode vän, lärofader och pristagare Johan Galtung avled i Oslo i fredags, den 16/2. 93 år och länge bräcklig. Han fick vårt Folkets Fredspris år 2017 och mottog då denna dikt av Ola.
Häften i nytryck att beställa
1) Om vapen vore lösningen...
2) Maktens Irrvägar
 
Läs mer och beställ på förstasidan
Vårens program:
Tors 14 mars Fredsforskaren och konstfotografen
Jan Öberg:
NÄR FÅR VI EN VÄRLD I FRED?
Omtänkande, rustningskollaps, klimatkris
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19
Tors 11 april Fredsforskaren och aktivisten
Jörgen Johansen:
KLIMATKATASTROF – HOT OCH MÖJLIGHET.
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19
Till minnet av Fredrik Heffermehl
Aktuellt 2023
Debatt - Ett eko från 1985
Debatt - Kolonialism - demokrati - diktatur
Debatt - Elfte september som led i en strategi
Debatt - Kampen står om världsön (reviderad okt 2023)
Hej Medlem! april 2023
Debatt april 2023 - Svepande historieskrivning
Öppet brev mars 2023 - Återkalla ansökan om natomedlemskap!
Debatt mars 2023 - Natos löften och Sundvalls tvivel
Program Våren 2023
Aktuellt 2022
Debatt december 2022: Befria de fria media!
SANKTA LUCIA - Text av Ola Friholt 2022
Öppet brev december 2022: Lagar är till för att följas!
Öppet brev december 2022: Utvisa ingen till fängelse och tortyr!
FOLKETS FREDSPRIS i enlighet med Nobels testamente 2022
Seminarium, prisutdelning och Nobelfest
i Svanviks skola vid Stocken (västra Orust)
lördagen den 3 december 2022
Vår pristagare läkaren, doktorn i fredspedagogik,
aktivisten KARIN UTAS-CARLSSON:
FRÅN MILITÄR AVSKRÄCKNING TILL GEMENSAM SÄKERHET –
ett bidrag till fredsundervisning
Erni & Ola Friholt - Världsmedborgare på Orust - Film i två delar av Jan Öberg - TFF Transnational Foundation for Peace & Future Research.
För övrig kör vi Fredscafé på lokala marknaden i Tavlebord, som vanligt.
Två gånger kvar i höst 2022.
Öppet brev december 2022 - Lagar är till för att följas!
Öppet brev december 2022 - Utvisa ingen till fängelse och tortyr!
Remissvar om regeringens och riksdagens projekt för anslutning till Nato. November 2022
Debatt juli 2022: Priset för Natomedlemskap
Tal för Lysekil 21 maj 2022: Är sveriges Natoanslutning korrekt motiverad?
Tal i Lysekil 14 maj 2022: Kan vi lita på Nato?
Debatt maj 2022: Vad vet våra politiker om Nato?
Öppet brev april 2022: Pröva Nato-frågan mot fakta!
Debatt april 2022: Ja visst är det allvar, överallt!
Debatt mars 2022: Propaganda och verklighet
Debatt mars 2022: Krigets första offer är sanningen
Debatt mars 2022: Demonisering leder inte till fred
Debatt mars 2022: Demoniseringens makt
Debatt januari 2022: NATOs löften till Gorbatjov 1989-91
Debatt januari 2022: Kampen står om världsön
Debatt januari 2022: Varför förvrängs och förtigs fakta om ryssland?
Debatt januari 2022: Krim i nytt ljus
Debatt januari 2022: Varför finns fedsrörelsen?
Debatt januari 2022: Fred kräver ömsesidig respekt
Debatt december 2021: Maktspel vid Rysslands gränser
Debatt november 2021: Svårsmält fakta om Ukraina
Debatt november 2021: Kapprustning till döds
Debatt november 2021: Demokrati och historia
Årsberättelse för 2020 (pdf)
Öppet brev, sep 2021: Revidera budgeten! Omfördela anslagen! Studera FN-stadgan!
Debattartikel, jan 2021: Om västlig självbild och rysskräck
Aktuellt 2020
Debattartikel december 2020 - Riksdagsdebatt på natos villkor
Debattartikel december 2020 - NOBELS FREDSPRIS ÄN EN GÅNG
Debattartikel, okt 2020: MÄNSKLIGA PANDEMIER
I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90!
Dikt till Johan finns här.
Upprop till alla världens ledare oktober 2020
Fredsforskaren Jan Öberg, Lund, har lanserat ett upprop till alla världens ledare med krav på att 50% av alla militärutgifter ska gå till klimatarbetet. Han skriver så här om uppropet: It proposes that the world's governments immediately cut military expenditures by 50% and transfer the saved funds (about US$ 1000 billion!) to solve the main problems humankind faces - such as climate change, war and militarism, the UN goals of development for all and, of course, the Corona crisis. Skicka ett mail till oberg@transnational.org och skriv ordet Endorse i mailet, följt av ditt namn så är du med och stödjer detta.
Vi har skrivit under. Gör det NI också. Droppen urholkar stenen!
Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020
Folkets fredspristagare
Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019
Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019
Brev till regering, riksdag o media
Admin
|
