|
||
Referat från våra arrangemang
Medlemskap i NATO – säkerhet eller säkerhetsrisk - Ingela Mårtensson 9 sep 2023
I osäkerhetens tid - Konsekvenserna av en alltmer militariserad säkerhetssyn - Gudrun Schyman 8 mars 2023
Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Tal av Ingela Mårtensson
Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Årets pristagare Karin Utas-Carlsson
Kalla kriget mot Kina måste upphöra - Docent Jan Öberg föreläste 24 mars 2022
Kvinnorna, klimatet och militärens ansvar - Internationella kvinnodagen 8 mars 2022 - Agneta Norberg
Aniara vårt blågröna rymdskepp Jorden - Stefan Edman och Tomas von Brömssen 16 nov 2021
Fred på jorden och fred med jorden - Gudrun Schyman 4 nov 2021
Efter Coronan fortsatt hot mot klimatet - Jörgen Johansen 21 okt 2021
Har vi råd att tvivla på hotet mot klimatet? - Hans Linderholm 7 okt 2021
Planetärt nödläge och militära illusioner - Jan Öberg 14 okt 2020
OMSTÄLLNING I KLIMATKRISENS SKUGGA - Gunilla Almered Olsson 30 sept 2020
DEN EVIGA KRISEN – om ekonomi och genus i förvandling - Agneta Stark 5 mars 2020
Klimatmanifestation vid kommunhuset i Henån - den 25 september 2020
Hur ser framtidens fred ut? - Jan Öberg den 30 maj 2020
Den representativa demokratins kris - Hans Abrahamsson 27 februari 2020
The New World Rises in the East and... - Jan Öberg 17 maj 2020
Stellan Vinthagen - FOLKRÖRELSER FÖR EN NY HUMANISM 29 jan 2020
FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare Jörgen Johansen 30 nov 2019
Stefan Edman - KLIMATKAMPEN – en rättvisefråga? -13 nov. 2019
Pella Thiel - Naturens rättigheter - en ny relation med jorden - 31 okt 2019
Jörgen Johansen - VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid. 16 okt 2019
Gudrun Schyman - Jorden vi ärvde och lunden den gröna - 3 okt 2019
Jan Hjärpe - DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI? - Ägs folkmakt av alla eller bara av några få? 4 april 2019
Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019
Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019
Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019
Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019
Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019
FOLKETS FREDSPRIS -
Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018
Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018
Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018
SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018
Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018
Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018
Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018
Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018
Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018
Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018
Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018
Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018
Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017
DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet - för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017
Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017
VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017
MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017
DET ÄR NOG NU - TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017
ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017
Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017
Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017
Kvinnor på jorden - strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017
Kärnvapenpolitiken förvärras - men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017
Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017
Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016
Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016
Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016
Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016
Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien - Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016
Maud Eduards föreläste om SÄKERHET - HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016
Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016
Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur - från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016
NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016
Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016
Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015
Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015
Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015
Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015
Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015
Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015
Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015
Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015
ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015
Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?
Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.
Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"
Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.
Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.
Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.
Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014
Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014
"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014
Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014
Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014
Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014
Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014
Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014
Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien
Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013
Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013
Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013
Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013
Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013
Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013
Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013
Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013
Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"
Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"
Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013
Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"
Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013
Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"
"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke
Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013
Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"
Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"
Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.
Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"
Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012
Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.
Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011
|
Aniara vårt blågröna rymdskepp JordenAniara vårt blågröna rymdskepp Jorden Förundran, förfäran och en appell om besinning
Program av och med Stefan Edman och Tomas von Brömssen. I Henåns kulturhus den 16 november 2021
Tomas von Brömssen inleder med flöjtspel och läser ur Harry Martinsons diktepos Aniara Mitt i den brinnande solen finns en pupill, en kärna som med sin gåtfulla virvel gör den till kärlekens stjärna. Var gång den ser på jorden uppstår en äng och blommor dag efter dag och fröar glad genom lycklig sommar. Blommorna lyfter ur marken ett levande flaggspel som vaggar. Fjärilar dansar med gula slöjor kring tistelns taggar. Humlorna brummar i gräset där stråskuggan marken rutar. Sval leker sommarvinden i lättrörda vallmoklutar. Flyktig är lyckan – en stundens slumpvinst i soliga dagar. Långt bortom larv och grymhet lyser i sommarens hagar kärlekens sommarstjärna, midsommartidernas blomma. Vad förtjänte väl mera att vi bleve glada och fromma.
Utifrån texten reflekterar Stefan över vår egen tid och beklagar den belägenhet vi här på detta rymdklot befinner oss i. Här är det stilla och svårt att förstå att vår farkost Jorden reser med en hastighet av 108 000 km i timmen. Den har i 4 500 miljoner år rest med samma hastighet. Farkosten är flera tusen miljoner år. 70% består av oceaner. Nu är antalet passagerare nära 8 miljarder människor. 1921 var vi 2 miljarder. Här finns också 8.7 miljoner levande arter, som vi känner till. En miljon är växter. Resten är insekter och djur. Homo sapiens, vår art, lever här sedan 200 000 år. Men t ex rödspättan är urgammal. Stefan visar ett bildspel från ett marint reservats forskningslaboratorium. Bland dessa är skalbaggen som är mycket äldre som art än människan. Bilderna är alla vackra och vi får erfara skönheten i naturen. Vi får t ex se fotbollssvampar, väldigt gamla, ängeln med bockhorn likaså. Larven av vingsnäckan är en halv centimeter lång. Mareldsdjuret består av en enda cell, men har energiverk, sopstation m.m. Kammaneten är liten, den kom hit från Svarta havet med båtarnas ballastvatten. Och här: en liten sjöpung, lite slemmig med ett ägg som är en tiondels millimeter stort. Tänk er när ni tar ett dopp ensam på kvällen vid bryggan. En enda kallsup ger er hundratusen sjöpungsägg i munnen… 
Valthornet är en larv till havets daggmask. Sjögurkan har en art som äts av fransmännen. Skageracks vackraste färger uppvisar Nordsjöräkan. Den är närsynt och navigerar med sina antenner. Den börjar som man och uppvaktar honorna. Efter ett halvår blir den själv hona. De åtta miljonerna arter utgör en procent av passagerarna på denna rymdfärja. Människan gör livet surt för dem. Ändå gör de syret vi andas, mullen vi odlar, osv. Harry Martinson hyllade jorden och skrev många underbara naturböcker. Idag tränger vi människor ut arter som försvinner för alltid. Våra liv hänger ihop med dem. Det blir varmare här på rymdfärjan.
Martinson skrev Aniara som en revy över människan i tid och rum. Det var några år efter atombombanfallen mot Hiroshima och Nagasaki 1945. Avgörande händelser var att Sovjet hade sprängt den första vätebomben 1953 och att Martinson hade lånat ett teleskop och fått se Adromedagalaxen, 1,5 miljarder ljusår bort. Han greps av förundran samtidigt som han erfor faran med atombomber. Han dikterade de första 29 sångerna för sin fru. Det blev 103 när de kom ut 1956. Dikteposet handlar om att jorden, kallad Doris dal, blivit strålskadad och att människorna evakueras med hjälp av skytteltrafik med rymdfärjor till Mars. En av dessa, Aniara, råkar ut för ett tekniskt haveri, drabbas av meteoritkollision och blir så skadad att piloterna inte kan styra den tillbaka i kurs utan far okontrollerat vidare mot Lyrans stjärnbild. Martinson uppfann nya ord. Färjan kallas goldondern och är 16 000 fot lång (nästan 5 km) 900 meter bred och transporterar 8 000 flyktingar.
Tomas läser dikt nr 2 och 3 Goldondern Aniara stängs, sirenen ger signal för fältutstigning enligt känd rutin och gyrospinern börjar att bogsera goldondern uppåt emot zenits ljus, där magnetrinerna som häva fältens styrka snart signalera läge noll och fältavlösning sker. Och likt en jättepuppa utan vikt gyreras Aniara vibrationsfritt och utan varje störning bort från Jorden. En ren rutinstart utan äventyr, en vanlig gyromatisk fältavlösning. Vem kunde ana att just denna färd var dömd att bli en rymdfärd helt för sig som skulle skilja oss från sol och jord, från Mars och Venus och från Doris dal.
Dikt nr 3, vers 1 En nödgir för asteroiden Hondo (som härmed räknas upptäckt) tog oss ut ur kursen. Vi missade på Mars, kom ur dess bana och för att undgå fältet Jupiter Vi lade oss på kurvan ICE-tolv i Magdalenafältets yttre ring, men mötte stora mängder leonider och väjde vidare mot Yko-nio. Vid fältet Sari-sexton uppgav vi försöken att vända om. Vi låg i vändning då en ring av klippor gav ekografiskt bilden av en torus vars tomma centrum vi nu ivrigt sökte och fann det så, men i så branta vinklar att genomgången blev ett haveri för Saba-aggregatet som fick träff av rymdsten och stora mängder rymdgrus.
Stefan Dessa märkliga ord av Harry Martinson, som var självlärd naturvetare och i kontakt med experter inom professionen! Aniara är en mäktig metafor … utan hopp om räddning. Miman är Martinsons uppfinning (TV:n var uppfunnen 1953). Folk söker sig till Mimahallen och de kan se Doris dal lång tid tillbaka. Där kan de drömma sig bort och längta men också föreställa sig en annan framtid. De är ju på väg mot oändligheten utan hopp om räddning.
Tomas läser andra versen av dikt nr 3 När ringen dragit bort och rymden klarnat var ingen återvändo längre möjlig. Vi låg med nosen riktad in i Lyran och någon riktningsändring var ej tänkbar. Vi låg i dödrymd men till allan lycka var tyngdkraftsverktyg inte ur funktion, och även värmeledningen och ljuset var utan störningar. Av annan apparatur var en del skadat och annat mindre skadat kunde lagas. Definitivt är nu vårt olycksöde. Men miman håller (hoppas vi) till slutet.
Tomas läser dikt nr 4 Så gick det till när solsystemet stängde sitt grindvalv av den renaste kristall och skilde rymdfartyget Aniaras folk från solens alla sammanhang och löften. Och överlämnade åt skräckstel rymd förspred vi anropsordet Aniara i glasklar ändlöshet med nådde intet. Fast rymdens vibrationer lydigt kringbar vår stolta Aniaras slutrapport i vida ringar sfäriskt och kupoliskt gick den i tomma rymder utspilld bort. I ångest sänt av oss i Aniara föll och förföll vårt anrop Aniara.
Stefan Alla hade ännu inte förstått. Vi ska väl vända någon gång… Men piloten Isagel förstår. Miman dyrkas. Miman hoppas, vi ska hålla ända till slutet. Isagel, den kvinnliga piloten har lånat drag av Karin Boje. Hon inser den oerhört dramatiska sanningen att det inte finns någon väg tillbaka. Man samlas i Mima-salen och knäböjer, dyrkar mimaroben som sköter miman. Denna börjar leva sitt eget liv och blir nästan en gudomlig gestalt. Den visar hela mänsklighetens samlade kultur och minnen. Det är den enda livlinan man har till Doris dalar.
Tomas läser dikt nr 7 Vi följer ännu våra jordevanor och samma seder som i Doris dalar. Vi delar upp vår tid i dag och natt, vi låtsas gryning, skymning, solnedgång. Fast rymden runt omkring är evig natt så stjärnklart kall att de som ännu bo i Doris dalar aldrig sett dess make har hjärtat enat sig med kronometern att följa soluppgång och månuppgång och bådas nedgång sedd från Doris dal. Nu är det sommarnatt, midsommarnatt och folket vakar timme efter timme. I stora samlingssalen dansar alla som ej har spaningsvakt i ändlösheten. De dansar där tills solen rinner upp i Doris dal. Då står det plötsligt klart det fruktansvärda, att hon ej går upp, att livet, redan dröm i Doris dalar är ännu mera dröm i Mimas salar. Och danssalongen här i ändlösheten fylls då av snyftningar och människodrömmar och öppen gråt som ingen längre döljer. Då slutar dansen och musiken tystnar och salen tömmes, alla går till miman. Och för en tid kan miman lösa trycket och skingra minnena från Doris stränder. Ty ofta kan den värld som Mima visar slå ut den värld vi minns och som vi lämnat. Om inte skulle miman aldrig fängsla och inte dyrkas som ett heligt väsen, och inga kvinnor skulle hänryckt smeka gudinnans postament i salig skälvning.
Stefan Det finns en dramatisk nerv i sångerna. Det finns en likhet med vår egen tid, där det finns mycket oro och sorg och kanske också längtan tillbaka. Fler och fler i Aniara inser att det inte finns någon återvändo. Miman ger tröst men även andra vägar söks genom att sekter uppstår. Människor mötes, filosofer dyker in i det sublima. Libidinnorna erbjuder sina tjänster. En sekt som kallas ”kittlarna” uppstår.
Tomas läser dikt nr 14 En sekt som kallas Kittlarna har uppstått. De träffas för att kittlas och att kittla. Det är mest kvinnor, men de ledande är män och kallas kittelflikare, Ett gammalt ord från förgoldondisk tid. I ”Blå arkivet” finnes ordet nämnt. Det hör på något sätt ihop med föda i äldre mening, och med lågor. Mer vet jag inte. Som barn i skolan såg jag visserligen vid något tillfälle naturlig eld. Den tändes, minns jag, i ett stycke trä, som visades omkring och utspred rök och även någon värme. När alla hade sett hölls träet ner i vatten. Den lilla pittoreska lågan släcktes. Trä var ett sällsynt ämne. Hade funnits i förgoldondisk tid men sedan minskat alltmer på grund av strålningskatastrofer. Vi var rätt rörda, minns jag, där vi stod i ring och såg det lilla träet lysa. Men det är länge sedan, ack så länge.
Stefan Under förgoldondisk tid fanns träd som gav upphov till trä som kunde glöda till rök, men dessa träd försvann i och med strålningen (av atombombsdetonatio- nerna). Man förstår att det var länge sedan det fanns trä och träd i Doris dal.
Tomas läser dikt nr 48 En poetissa uppstod i vår värld och hennes sångers skönhet lyfte oss ut ur oss själva, högt till andens dag. Hon gyllenströk vårt fängelse med eld och sände himlen in i hjärtats hus förvandlande vart ord från rök till glöd. Hon hade kommit ifrån landet Rind och myterna som omgav hennes liv var sammantagna själv ett heligt vin. Själv var hon blind. Från födelsen ett barn av tusen nätter utan skymt av dag men hennes blinda ögon tycktes som den mörka källans djup, all sångs pupill. Och undret som hon förde med sig hit var mänskosjälens lek med språkens själ och visionärens lek med ve och väl. Och vi förstummades av salighet och vi förblindades av härlighet i rymdens bottenlöshet där hon blind i mörkret uppfann Sångerna om Rind.
Stefan Det finns en blind poetissa som är visionär och hon uppfann sångerna om Rind. Det är en metafor även för vår tid. Apokalypsen – är det slutet för hela mänskligheten? Då tar en diktator över. Så sker i Aniara, förstepiloten. Några ser det som ett hopp – också i vår tid. I Aniara däremot slocknar ljusen.
Tomas läser dikt nr 103 (sista dikten) Jag skruvar lampan ner och bjuder frid. Vårt sorgespel är slut. Jag återgav med sändebudets rätt från tid till tid vårt öde speglat i galaxens hav. Med oförminskad fart mot Lyrans bild i femton tusen år goldondern drog likt ett museum fyllt av ting och ben och torra växter ifrån Doris skog. Bisatta i vår stora sarkofag vi fördes vidare i öde hav där rymdens natt oändligt skild från dag en glasklar tystnad välvde kring vår grav. Vid mimans gravplats stupade i ring till skuldfri mull förvandlade vi låg förlossade från bittra stjärnors sting. Och genom alla drog Nirvanas våg.
Stefan Alla dessa 103 sånger förtjänar att begrundas. Duger metaforen Aniara för vår egen tid? För mänskligheten finns inte mycket tid kvar. I dikten tar klimatdiktaturen över.
Tomas läser fem strofer ur dikt nr 31 Nu påbjöd Chefone förföljelser, och jag och många andra måste gömmas i ett asylrum underst i goldondern tills raseriets skålar hunnit tömmas. Där sutto tekniker av alla grenar som svarade mot fjärde tensorläran, alltmedan de som ständigt förorenar den rena tanken höljde sig med äran. Oändligt virrigt sökte man bevisa att vi var skuld till mimans olycksöde att varje ego som befläckat skärmen med egna tankar hindrat bildens flöde och smutsat tröstens flod med egna drömmar och grumlat mimans strålkraft, rymdens strömmar. Men detta språk som skulle allt förklara blev dunkelt för oss själv, ett blindbockspel av ord som undvek ord och lekte blindhet mitt i den klarhet som var rymdens själ.
Stefan Vi har just haft Glasgowmötet, COP26. Greta m fl visar mycket av misstro mot ledarna och efterlyser snabba verkliga åtgärder. Andra hyser hopp om att komma i kurs igen. 105 länder enades att stoppa avskogningen (på pappret än så länge). De som gick in i den alliansen var viktiga länder som Brasilien, Kongo och Indonesien. Kampen förs till nästa sekelskifte. Även annat beslutades, sådant som gör att man kan hoppas på en dräglig framtid vid 2 procentmålet. Det kommer att krävas kamp under lång tid. Liksom i Aniara kan vi uppleva en längtan tillbaka för en framtid med gott liv. Det var en förhoppning som länge fanns i Aniara. Vi upptäcker vad vårt rymdskepp Jorden är, ”en liten blåsa i Guds andes glas”.
Tomas läser 3 verser ur dikt nr 13 Vårt rymdskepp Aniara färdas fram i någonting som ingen hjärnskål har och heller ingen hjärnsubstans behöver. Hon färdas fram i någonting som är men ej behöver vandra tankens väg: en ande som är mer än tankens värld. Ja, genom Gud och Död och Gåta går vårt rymdskepp Aniara utan mål och spår. O, kunde vi nå åter till vår bas, nu när vi upptäckt vad vårt rymdskepp är: en liten blåsa i Guds andes glas. Jag skall berätta vad jag hört om glas och då skall ni förstå. I varje glas som står tillräckligt länge oberört förflyttas glasets blåsa efterhand oändligt sakta mot en annan punkt i glasets kropp och efter tusen år har blåsan gjort en resa i sitt glas. På samma sätt i en oändlig rymd där svalg av ljusårs djup sin välvning slår kring blåsan Aniara där hon går. Ty fastän farten som hon gör är stor och mycket högre än en snabb planets är hennes hastighet med rymdmått sedd på pricken svarande mot den vi vet att blåsan gör i denna skål av glas.
Som avslutning spelar Tomas på sin flöjt. PAUS med kaffe/te och hembakt
Efter pausen:
Stefan frågar Tomas vad han tänker när han läser Aniara. Tomas: Det hemska är att Aniara är jätteaktuell och går rakt in i vår tid. Det var den då också, antar jag, efter Hiroshima. Jag tänker inte så mycket när jag läser för att jag håller mig själv lite tillbaka för att ge utrymme åt texten.
Stefan: Kommer det att gå såhär? Är det en varning? Det är en oerhörd dystopi, den monumentala katastrofen. Den stora utmaningen nu är en ny klimatkatastrof, är det inte så? Det är viktigt för mig att följa kunskapen så gott man förstår. I Glasgow var stämningen god. Det var komplexa frågor. Det ligger en oerhörd orättvisa i hur länder drabbas jämfört med hur mycket de har orsakat den här situationen. De kom ändå överens om att fasa ut kolet. Ja, Indien kunde gå med på skrivningen när man bytte ”fasa ut” till ”fasa ner”. Det finns stora behov av att hitta ljuset. Vi måste ställa raka frågor, en appell till besinning.
Tomas: Min fru säger att jag inte får låta kranvattnet rinna. Jag måste nog lära mig det. Stefan: Det är en del av den stora systemförändringen. Vi måste alla vara med i den förändringen. Erni: Vi som medverkar ska också vara med och bestämma! Stefan: Räknar man ihop alla klimatlöften och uppföljer dem kan vi klara 1,8 grader! Publ: Man kan göra mycket, spara, köpa mindre, t ex kläder. Publ: Vi kan omvärdera vad som är värt något. Då behöver vi inte sakna vår nuvarande standard. Vi kan använda vår tid till att värna och vårda det vi har. Publ: I stället för att tala om standardsänkning kan man tala om livskvalitetshöjning
Karin: I en amerikansk undersökning från Brownuniversitetet (Net Crawford) fick man vända sig till energidepartementet för att få en uppfattning om militärens utsläpp. Försvarsdepartementet hemlighåller uppgifterna om dem, och de har stöd i Kyotoavtalet som gjorde undantag för militären. Även Parisavtalet överlämnar till de olika staterna att besluta om rapportering, och inte heller konferensen i Glasgow har ändrat på det. Vi måste få slut på krigen. Tänka nytt, inte att rusta för avskräckning utan bygga social och mänsklig säkerhet.
Stefan: Det är inget frikort för militären. Inget undantag. (Här står ord mot ord. Karin återkommer i slutet av mötet.)
Publ: Bra att vi människor får vara här utan att göra någon ekonomisk eller militär nytta.
Stefan: Vi måste komma ihåg att människan kan göra mycket ont men också mycket gott.
Publ: Vi är så inriktade på konsumtion. Jag tror inte det vore så farligt om vi saktade ner konsumtionstakten. Publ: Det finns ändå så mycket motkrafter att vi kan känna hopp inför framtiden. Publ: Energikrisen kan bli nästa ödesfråga parallellt med klimatkrisen.
Stefan: När det gäller ståltillverkning är man på gång att klara den utan kol. Men vi har fortfarande ett antal år att leva med fossil energi, tror jag. Jag tror på solkraft från öknarna. Det är billigare att få el med sol och vind än med det fossila. Egentligen är energifrågan grunden för all förändring.
Publ: Solen är källan. Problemen måste lösas vid källan. Teknologin behövs för att samla in och fördela solenergin. Jag tror att den delen kommer att utvecklas oerhört.
Ola: Kan vi använda hur mycket naturresurser som helst? Gränsen är redan nådd och överskriden. Erni: Ungdomarna och gamlingar kommer att mötas. Alla måste inse och rätta sig efter att människan har skyldigheter, inte bara rättigheter.
Publ: Vi måste ändra lagarna. Aktiebolagslagen behöver skrivas om, liksom andra lagar. Ola: Tänk om varje svensk skulle kunna vara ett föredöme i världen. Så länge vi svenskars förbrukning motsvarar 4,2 jordklot måste vi ändra vår livsstil radikalt innan vi kan tala om att vara ett föredöme.
Stefan: Mycket bra har hänt. Klimattullar ger rättvisare marknad. Utsläpp av kol har kraftigt minskat de senaste 5 åren. Men särskilt Kina och Indien använder fortfarande mycket kol. Det pågår en frammarsch på grund av god teknologi. Men 2 miljarder människor saknar elektricitet. För dem behövs tillväxt och mycket rättvisare fördelning. Vi ser en trend nu i och med Glasgowkonferensen. Det finns tecken på att de rikare länderna skäms. Den nya tekniken, ungdomsrörelserna, även de äldre, har ökad medvetenhet, ja, människor i alla åldrar. Det finns t o m bra ledare när det gäller den här frågan.
Publ: Naturskyddsföreningen har ett webbinarium på Facebook. Åsa Karlsson talar om de minskade utsläppen från återskapad våtmark. Publ: Vi har genom åren hört om kriser, försurningen i sjöar och hav. Nu hanterar vi sopor lite bättre. Vi gör lite här och där, t ex sätter solceller på taken.
Stefan: Det fattas massor av kloka politiska beslut. Minskad svavelhalt i fossila bränslen gav mindre försurning. Massor av beslut har tagits under de här åren. Eldsjälar har drivit på. Näringslivet anpassar vartefter. En del företag sitter i första vagnen. Det har skett en förändring de senaste 5-20 åren. Det finns en ny generation av chefer.
Publ: Greta och de unga tror inte på det här. Stefan: Trycket ska hållas stenhårt, men någon gång måste de säga att något är bra. Greta är så sakrosankt att man knappast vågar säga något emot henne. Men titta på framgången också. Försök att förstå, t ex Indien, i ändringen i Glasgow från ”fasa ut” till fasa ner”. Men man har inte ännu skramlat ihop de 100 miljarder som utlovats till fonden för stöd till de utsatta ländernas transformering…
Karin: Den här gången ska jag ställa en ärlig fråga till Stefan: Militärens internationella flyg utanför våra gränser och u-båtar som rör sig i haven – räknas deras utsläpp in? Och vi har internationella militärövningar både inom och utom landets gränser. Stefan: Jag vet inte riktigt hur det är med militären. Jag ska se på det. Publ: Sahara kan inte försörja hela Europa med solcellsel. Mycket förloras i långa ledningar och solceller är effektivare i kallare klimat.
Slut på en intensiv föredragskväll Vid pennorna Karin Utas Carlsson Ola Friholt Erni Friholt |
Folkets Fredspristagare - lista
Aktuellt 2024
Torsdag 28 november talar fredsforskaren och världsaktivisten Jörgen Johansen under rubriken - PALESTINA hösten 2024 Finns det ett ljus i mörkret? - Välkommen kl 19 i Ellös Folkets Park! 
Tors 31 okt talar fredsforskaren och konstfotografen Jan Öberg, nyligen hemkommen från ännu en resa till Kina: KINA TUR OCH RETUR Intryck under 40 år VAD ÄR SANNING? Några tips om sammanhang och referenser till samtida krigs- och fredsfrågor PÅMINNELSE OM ÅRSMÖTE Fredsrörelsen på Orust håller årsmöte den 18 april kl 19 i Ellösparken. Välkomna! Remissvar angående det s k DCA-avtalet. Från Erni & Ola Friholt för Fredsrörelsen på Orust 10/3. Vår gode vän, lärofader och pristagare Johan Galtung avled i Oslo i fredags, den 16/2. 93 år och länge bräcklig. Han fick vårt Folkets Fredspris år 2017 och mottog då denna dikt av Ola. 
Häften i nytryck att beställa 1) Om vapen vore lösningen... 2) Maktens Irrvägar  
Läs mer och beställ på förstasidan Vårens program:
Tors 14 mars Fredsforskaren och konstfotografen Jan Öberg: NÄR FÅR VI EN VÄRLD I FRED? Omtänkande, rustningskollaps, klimatkris Lokal: Ellösparkens entréhall fri entré och start kl 19
Tors 11 april Fredsforskaren och aktivisten Jörgen Johansen: KLIMATKATASTROF - HOT OCH MÖJLIGHET. Lokal: Ellösparkens entréhall fri entré och start kl 19 Till minnet av Fredrik Heffermehl Aktuellt 2023Debatt - Ett eko från 1985 Debatt - Kolonialism - demokrati - diktatur Debatt - Elfte september som led i en strategi Debatt - Kampen står om världsön (reviderad okt 2023) Hej Medlem! april 2023 Debatt april 2023 - Svepande historieskrivning Öppet brev mars 2023 - Återkalla ansökan om natomedlemskap! Debatt mars 2023 - Natos löften och Sundvalls tvivel Program Våren 2023 Aktuellt 2022SANKTA LUCIA - Text av Ola Friholt 2022 Öppet brev december 2022: Lagar är till för att följas! Öppet brev december 2022: Utvisa ingen till fängelse och tortyr! 
FOLKETS FREDSPRIS i enlighet med Nobels testamente 2022 Seminarium, prisutdelning och Nobelfest i Svanviks skola vid Stocken (västra Orust) lördagen den 3 december 2022 Vår pristagare läkaren, doktorn i fredspedagogik, aktivisten KARIN UTAS-CARLSSON: FRÅN MILITÄR AVSKRÄCKNING TILL GEMENSAM SÄKERHET - ett bidrag till fredsundervisning 
Erni & Ola Friholt - Världsmedborgare på Orust - Film i två delar av Jan Öberg - TFF Transnational Foundation for Peace & Future Research. För övrig kör vi Fredscafé på lokala marknaden i Tavlebord, som vanligt. Två gånger kvar i höst 2022. Öppet brev december 2022 - Lagar är till för att följas! Öppet brev december 2022 - Utvisa ingen till fängelse och tortyr! Remissvar om regeringens och riksdagens projekt för anslutning till Nato. November 2022 Debatt juli 2022: Priset för Natomedlemskap Tal för Lysekil 21 maj 2022: Är sveriges Natoanslutning korrekt motiverad? Tal i Lysekil 14 maj 2022: Kan vi lita på Nato? Debatt maj 2022: Vad vet våra politiker om Nato? Öppet brev april 2022: Pröva Nato-frågan mot fakta! Debatt april 2022: Ja visst är det allvar, överallt! Debatt mars 2022: Propaganda och verklighet Debatt mars 2022: Krigets första offer är sanningen Debatt mars 2022: Demonisering leder inte till fred Debatt mars 2022: Demoniseringens makt Debatt januari 2022: NATOs löften till Gorbatjov 1989-91 Debatt januari 2022: Kampen står om världsön Debatt januari 2022: Varför förvrängs och förtigs fakta om ryssland? Debatt januari 2022: Krim i nytt ljus Debatt januari 2022: Varför finns fedsrörelsen? Debatt januari 2022: Fred kräver ömsesidig respekt Debatt december 2021: Maktspel vid Rysslands gränser Debatt november 2021: Svårsmält fakta om Ukraina Debatt november 2021: Kapprustning till döds Debatt november 2021: Demokrati och historia Årsberättelse för 2020 (pdf) Öppet brev, sep 2021: Revidera budgeten! Omfördela anslagen! Studera FN-stadgan! Debattartikel, jan 2021: Om västlig självbild och rysskräck Aktuellt 2020Debattartikel december 2020 - NOBELS FREDSPRIS ÄN EN GÅNG Debattartikel, okt 2020: MÄNSKLIGA PANDEMIER 
I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90! Dikt till Johan finns här. Upprop till alla världens ledare oktober 2020 Fredsforskaren Jan Öberg, Lund, har lanserat ett upprop till alla världens ledare med krav på att 50% av alla militärutgifter ska gå till klimatarbetet. Han skriver så här om uppropet: It proposes that the world's governments immediately cut military expenditures by 50% and transfer the saved funds (about US$ 1000 billion!) to solve the main problems humankind faces - such as climate change, war and militarism, the UN goals of development for all and, of course, the Corona crisis. Skicka ett mail till oberg@transnational.org och skriv ordet Endorse i mailet, följt av ditt namn så är du med och stödjer detta. Vi har skrivit under. Gör det NI också. Droppen urholkar stenen! Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020  Folkets fredspristagare 
Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019 
Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019 Brev till regering, riksdag o media
Admin |
|
Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken |
||
